Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i Etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad Etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger.Men med de begränsningar som de Etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att Etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de Etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet.

Människor har blivit mer medvetna om de sociala-, miljö-, och ekonomiska aspekterna och hur bolagen hanterar dessa.  Detta har lett till att man på senare år alltmer har börjat investera i Etiska fonder och därför spelar fondbolagens informationsansvar stor roll.Syftet är att skapa en förståelse avseende vad Etiska fonder är och att undersöka hur analytiker arbetar med och analyserar Etiska fonder samt hur fondbolagens informationsansvar regleras.Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där intervjuer med fondförvaltare, analytiker samt Finansinspektionen har genomförts. Olika litteraturer, elektroniska hemsidor, vetenskapliga artiklar och intervjuer har varit väsentliga för studiens genomförande. De etiska fondförvaltarna undviker att placera i verksamheter som tillhandahåller tobak, spel, alkohol, pornografi och vapen. Kyrkan har haft en stor roll i att fastställa dessa etiska kriterier. Eftersom etik är subjektivt och Etiska fonder inte har någon absolut definition får fondbolagen ett större informationsansvar, där de måste informera om fonden på ett tydligt sätt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka storbankernas Etiska fonder. Samtliga fonder jämfördes med varandra och med marknaden för att undersöka hur dessa har presterat i avseende på risk och avkastning. Uppsatsen syftar även till att vägleda bland storbankernas Etiska fonder, d.v.s. kunna erbjuda läsaren en bild av vilka fonder som kan vara intressanta ur ett placeringsperspektiv. Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank.

Eftersom det råder osäkerhet kring hur avkastningen mellan etiska och traditionella fonder skiljer sig åt på den svenska marknaden, undersöker uppsatsen detta förhållande. Jämförelsen består av åtta fonder, där de fyra fonder är etiska och fyra fonder är traditionella. Fonderna har matchats med varandra enligt matched-pair analysis för att säkerställa att det är avkastningen som mäts och att inga yttre faktorer som kan påverka avkastningen inkluderas. Vidare har två statistiska t-test genomförts för att undersöka huruvida resultatet från jämförelsen kan besvara frågeställningen i uppsatsen. De statistiska t-testen har utgått från ett större stickprov som består av 32 fonder, 16 etiska och 16 traditionella, även där matchades fonderna enligt matched-pair analysis.

I takt med att miljö och socialt ansvarstagande blivit en central fråga globalt har även många privatpersoner fått en vilja att ta ställning i dessa frågor när de gäller vardagliga ärenden som konsumtion. Detta har lett till att många varor skapats i ny form som anpassar sig efter konsumenternas preferenser. Fenomenet är vanligast för matvaror, där många varor numera både existerar i sin traditionella form samt som ekologiskt alternativ, men förekommer också för investeringar. I fondmarknaden idag finns Etiska fonder som tar hänsyn till miljö och socialt ansvarstagande när de väljer bolag att investera i. Då dessa fonder lyder under en restriktion är det intressant att veta om de presterar i enlighet med de traditionella fonderna eller om det finns en skillnad.

Författaren utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida det existerar någon skillnad i riskjusterade pekuniära prestationer mellan traditionella och »etiska« fonder på den svenska fondmarknaden. Författaren kartlägger först den svenska fondmarknadens bestånd av »etiska« fonder. Därefter upprättar författaren en databas över samtliga de fonder på den svenska fondmarknaden ? »etiska« såväl som traditionella ? som verkar inom de två klart avgränsade investeringsuniversumen »Sverige« och »Global, mix bolag«. Till denna databas för författaren uppgifter om fondernas riskjusterade pekuniära prestationer, kvantifierade i de tre prestationsmåtten Sharpemått, Treynormått och Jensenmått samt baserade på historiska data för den senaste treårsperioden.

Idag föreligger ett stort intresse för att placera i Etiska fonder, men det råder delade meningar om vad en etisk fond innebär. Det finns ingen universell applicerbar kod utan det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte då begreppet etik är såväl subjektivt och relativt samt varierar över tiden. Allt oftare uppdagas hur företag världen över kopplas till svåra missförhållanden eller är inblandade i oetiska verksamheter. Flera av dessa företag ägs indirekt av oss konsumenter genom våra pensionsmedel och privat sparande i fonder.

Aim: The aim of this study is to do a comparative study between Swedish Ethical equity Funds with Swedish traditional equity funds in terms of return, risk and risk-adjusted return.Theory: Sharpe ratio and Modigliani-Modigliani.Method: The essay will be based on a quantitative research method in which secondary data is the basis for the calculations. A statistical analysis was applied.Conclusion: The study concludes that there is no significant difference between the ethical fund group and the traditional fund group in terms of return, risk and risk-adjusted returns. The traditional fund group was those who had the best returns but only by small margins..

Titel: Etiska fonder: bara en tunn fernissa av etik. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Peri Hamid & Mariam Daher Handledare: Stig Sörling Datum: 2011 ? juni Syfte: Syftet med studien är att belysa hur fondföretag arbetar med Etiska fonder. Det vill säga, beskriva och analysera hur företag väljs ut, samt vilka företagsfonder som faktiskt får klassas som etiska. Vidare ämnar studien diskutera problematiken kring det valda området. Metod: I detta arbete har vi valt att genomföra en kvalitativ för att generera en djupgående information om hur fondförvaltare arbetar med Etiska fonder. Vi har valt att genomföra intervjuer med två representanter från fondbolag som erbjuder sina kunder Etiska fonder för att kunna besvara uppsatsens frågor.

Bakgrund och problem: Det finns i dagsläget ett stort intresse att investera i Etiska fonder, men det råder stor förvirring om vad en etisk fond egentligen är. Under senare år har samhället kännetecknats av en växande medvetenhet hos individerna om företags sociala och etiska ansvar. Begreppet etik är emellertid såväl subjektivt och relativt och varierar dessutom över tiden. Det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida avkastningar mellan etiska aktiefonder och traditionella aktiefonder är likvärdiga. Vidare avser uppsatsen att klargöra hur Etiska fonder definieras ur ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i rådande forskning. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank och Morningstar. Det kvantitativa innehållet består av fondernas årliga avkastningar. Undersökningsperioden sträcker sig från december 2008 till december 2012. Teori: Beta, Sharpekvot och Modern Portföljteori. Slutsats: Studiens slutsats påvisar inga större skillnader mellan de etiska och de traditionella fonderna sett till avkastning. Den traditionella fondgruppen var den som hade marginellt bättre avkastning..

Bakgrund och Problem: Att spara i fonder som investerar etiskt har varit något av en trend de senaste åren. Sedan mitten av 1990-talet har antalet Etiska fonder tiodubblas. Men alla fonder är inte så etiska som de utger sig för att vara. Begreppet etisk fond är inte uppenbart. Bedömningen av vad som kan klassificeras som etiskt måste därmed göras av den enskilde från fall till fall.

Syfte:Vårt syfte är att utreda om svenska förvaltare av Etiska fonder påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen hos svenska börsföretag. I den mån de påverkar ska vi dessutom utreda vad de påverkar och hur. Metod:Uppsatsen är kvalitativ, deskriptiv och genomförs med användande av grundad teori (Glaser & Strauss). Empiriinsamlingen har huvudsakligen skett genom intervjuer. Teoretiska perspektiv:Det teoretiska ramverket består av de vidareutvecklingar av intressentteorin som utvecklats inom forskningsområden som angränsar vårt, institutionell teori efter bland andra Jönsson samt Porters och Chuas teorier om kvalitativ och kvantitativ information.

Marknaden för Socially Responsible Investments (SRI)-fonder har utvecklats kraftigt de senaste åren, men metoderna bakom sammansättningen av dessa fonder skiljer sig åt. Fem metoder som kan användas för detta är; negativ screening, positiv screening, temafonder, integrerade miljöaspekter och helt hållbara fonder. Hur dessa metoder används och kombineras kommer att påverka fondernas möjlighet till finansiell prestation. I den här uppsatsen undersöker vi vilka metoder som används vid sammansättningen av SRI-fonder och hur processen skiljer sig åt från konventionella fonder.Vi har undersökt dessa fem ovannämnda metoder för sammansättning av SRI-fonder. Negativ screening är av dessa metoder den mest använda bland fondbolagen.

Problembakgrund: idag finns ett hundratal Etiska fonder där investerare kan välja att placera sina pengar och under de senaste åren har intresset för att investera ansvarsfullt ökat enormt. Det finns ingen formell definition av vad en etisk fond är, och därmed kan det vara svårt att skilja en etisk fond från en traditionell fond. Ett mått på hur väl företag jobbar med etik speglas i deras ESG-betyg. ESG står för Environmental, Social och Governance och används för att bestämma hur hållbara och ansvarstagande företag är. Det faktum att det inte finns någon formell definition av vad en etisk fond innebär, väcker funderingar kring ifall det finns en skillnad i ESG-betyg mellan etiska och traditionella Sverigefonder.Problemformulering: finns det någon skillnad i ESG-betyg gällande miljö och mänskliga rättigheter mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder?Syfte: studiens huvudsyfte är att undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gällande ESG-betyg.